Vi började med rundvandring i Navets kreativa miljöer:
Del 1.
Vi fick veta något som de flesta av oss förmodligen redan visste; att kreativitet är oerhört viktigt i barns lärande, och att vi ska värdera kreativitet högt. Vi fick även några små tips på hur vi kunde få in delar av Navets miljö till förskolan:
• Ta tillvara olika tygers och materials struktur
• Använda återvunnet material vid estetiskt skapande
• Få in olika slags ljuskällor
• Ha mer speglar på väggar, men jag tycker även det vore spännande att ha speglar i tak och på golv
• Bygga egna möbler/tunnlar/kojor...
• Utnyttja ytor, även taket, häng saker
Navet har som motto att ge barn möjlighet att uppleva med alla sinnen. Genom att testa, känna och uppleva med alla sinnen lär sig barnen bättre. Barn ska även få experimentera med vatten på alla möjliga sätt. För Navet är det viktigt att ha kreativa miljöer.
__________________________________________________________________
Jorden bildades för 4,7 miljoner år sedan. Långt före det skedde Big Bang då en liten "ärta" av materia började expandera och till sist exploderade. Men vad fanns före det? Det borde varit helt mörkt och att ingenting existerade. Men hur är det möjligt? Det måste väl funnits någonting? Eller? Detta kan vara intressant att fråga barnen på förskolan tycker jag. När stjärnor dör sprängs de och explosionen sprider stjärnstoft. Vår sol har skapats av sådant stjärnstoft. Våra grundämnen har även skapats i stjärnexplosioner. Föreläsaren berättade att alla atomer som omger oss har alltså bildats av solens materia, så då måste ju vi också vara gjorda av stjärnstoft. Alltså är vi stjärnor allihopa. Spännande tanke, tycker jag. Navets andra motto var att "ingenting försvinner. Allting finns kvar och sprider sig". Så atomer som vi består av kan mycket väl i framtiden bli materia i till exempel en ny sol...
Sedan fick vi en liten föreläsning kring hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar utveckling måste vi börja leva på ett annat sätt. Som vi lever nu fick vi reda på att vi utnyttjar 4 st jordklot, vilket självklart inte är särskilt hållbart. Vi gör exempelvis skogsavverkning och övergödning av jorden i alldeles för stor skala. Plast är inte heller bra för miljön. Ändå är det ett väldigt vanligt material. Bara européer använder 98 kg plast per person och år. Plast görs ofta av olja och det finns många problem kring råvaran olja. Till exempel läcker oljan ofta ut vid borrning och från oljefartyg vilket är ett stort miljöproblem.
Vi fick sedan reda på vilka plaster som är skadliga för vår egen hälsa. På alla plaster ska det finnas en siffra. Denna siffra hjälper oss att avgöra vad det är för plastsort vi håller i. Plasten som petflaskor är gjorda av är inte så farligt, men några partiklar hamnar ändå i vätskan och vi får i oss det. Glasflaskor är bättre. Plastförpackningar som kött och grönsaker är förpackade i från affärer är inte särskilt bra för vår hälsa. Plast med siffran 5 på är okej för vår hälsa och kan även vara i microvågsugn. Frigolit som har siffran 6 är inte särskilt bra för oss, och detta används ofta till hämtmat! Plast med siffrorna 1, 4 och 5 är de plaster som är okej för vår hälsa. Vi fick även reda på att fleece är gjort av petplast och är hyfsat miljövänligt så länge man inte tvättar det. Små plastpartiklar tar sig nämligen via tvättvattnet ut i vattendrag och där får fisken i sig det vilket kan förstöra deras kroppsfunktioner. Desutom får vi i oss vår gamla fleecetröja om vi skulle äta fisken!
Metall är den viktigaste återvinningsråvaran. Den går att återvinna hur många gånger som helst. Atomerna blir aldrig dåliga. Plast däremot består av så många atomer att det finns en gräns för hur många gånger det går att återvinna.
Jordens hav har tyvärr länge används som soptipp. Tydligen finns inte det som inte syns... Enligt föreläsaren flyter just nu 100000000 ton sopor nu runt i Stilla havet! Mestadels av detta är plast. Det finns så kallade plastöar, som hålls ihop med hjälp av strömmarna i vattnet. En av dessa beräknas vara i samma storlek som kontinenten USA! Helt galet. Egentligen borde plasten tas om hand och användas som bränsle. Men problemet är att det är svårt att avgöra vem som äger Stilla havet.
Föreläsaren berättade om flera skräckinjagande exempel där djur farit illa av vårt skräp. Det var speciellt ett exempel som gjorde mig riktigt illa till mods. Det var en albatrossunge som låg död på stranden på en ö som inga människor bebodde. I albatrossungens magsäck fanns hur mycket skräp som helst! Ungens föräldrar hade matat ungen med det de hittade antagligen i tron att det var ätbart. Ungen hade då dött av näringbrist! Var kom då skräpet ifrån? Jo, från Stilla havet. Hur kan man förmedla sådant till barn, så att framtiden kan bli bättre? Barnen behöver ju absolut få veta, men sådana bilder känner jag är lite väl magstarka för barn. Men det är viktigt att tidigt vänja barnen vid att ta hand om sitt skräp, och inte slänga det i naturen.
Vi fick i uppdrag att rangordna några föremål efter hur lång tid vi trodde att det tog för föremålen att förmultna om de slängdes i naturen. Mängden år var förbluffande höga!
Del 2.
Efter den omvälvande föreläsningen var det sedan dags att ha workshop där vi skulle skapa hållbar konst. I förskolan är det bra att skapandet sker på ett hållbart sätt. Det kan handla om att använda skräp eller annat återanvänt material i skapandet. På så sätt slår inte det negativa vi gör nu tillbaka på oss senare. Att måla på äggkartong kan vara ett roligt sätt att skapa hållbart i förskolan. Man kan även använda mjölkkartonger eller toarullar. Sådant som hela tiden förbrukas i förskolans vardag.
Nu skulle vi alltså skapa "Hållbar konst med budskap". Vi skulle ställa oss frågan om vad vuxna kan få för tankeställare av konstverket, och vi skulle även göra ett konstverk som kunde rikta sig mot barn. Vi skulle helst använda ett och samma material till hela konstverket för att hela konstverket sedan skulle kunna återvinnas, utan att man skulle behöva sortera delarna.
Vi skapade en plastfågel med skräp i magen. Detta blev konstverket för vuxna.
Referenser
Föreläsning/Workshop med Anna Gunnarsson, Navet i Borås
