Didaktiskt material under VFU

Under dessa tre VFU-veckor har vi hunnit med många aktiviteter med grodan Gurre. Den första aktiviteten gick ut på att hitta Gurres hus i skogen med hjälp av ett kartprogram på en iPad. Denna aktivitet ville jag göra med barnen både för att få in digitala verktyg i mina aktiviteter, men även för att jag länge har velat testa på geocaching. Trots skyfall blev det en uppskattad aktivitet där barnen hjälptes åt att hitta huset. Det blev en del spring när barnen kom ut i skogen, men det får man ju räkna med när man har med små barn att göra. Barnen hade mer förståelse för kartor än jag först hade trott, och de kunde med enkelhet avgöra vad på kartan som var förskolan, och vilket håll vi skulle. I detta moment fick jag alltså in digitala verktyg, men även språk och matematik. Barnen fick till exempel en grundläggande förståelse för skala genom att titta på kartan. Under aktiviteten använde vi oss även självklart hela tiden av verbal kommunikation med varandra, vilket håller igång barnens språkutveckling. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan "erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen", (Läroplanen för förskolan 1998, rev. 2010, s. 6)

Som andra aktivitet lät jag barnen få måla Gurres hus. Detta var efter att ett av barnen under första aktiviteten sa att Gurre nog skulle behöva ett nytt hus efter detta. Jag startade aktiviteten med att Gurre skulle vilja att barnen hjälpte honom. Här lyckades jag dock inte fånga samtliga barns uppmärksamhet, utan ett par av barnen vägrade vara med. Men jag lät dem vara. Alla har inte lust att skapa varje dag. Jag tänkte att de kanske ville vara med nästa gång. Här fick i alla fall barnen arbeta med ämnet bild. De fick använda alla sina sinnen då de arbetade med färgen, och de blev genom detta mer bekanta med hur färgen fungerade. De blandade färger och märkte vilka färger som var starkare än andra då de kunde måla över vissa färger men inte andra. Hela tiden arbetade vi även med barnens språkutveckling, genom att hålla igång samtal kring vad de skapade. Vi arbetade även med matematik under aktiviteten genom att prata om vad som var större eller mindre och även hur mycket färg som fick plats i färgburkarna.

Under tredje aktiviteten fick barnen skapa inredning till Gurre i lera. Innan de började skapa frågade jag dem vad som kunde finnas i ett hus, och de började räkna upp olika slags möbler och annan inredning. Barnen nämnde exempelvis soffa, säng, tv, lampa, fönster, balkong, kompisar till Gurre och gosedjur. På så sätt arbetade vi med språk. Barnen fick varsin lerklump, och sedan var skapandet igång för fullt. De skapade tv-apparater med tillhörande sladd och antenn! Det blev soffor, sängar, mattor, en lampa, tallrikar med köttbullar på och en kaninkompis till Gurre så han inte skulle behöva vara så ledsen.

Sedan började jag fundera på hur jag kunde få in ytterligare något estetiskt ämne i temat, och jag kom att tänka på att barnen hade gjort mattor i leran. Varför inte även göra mattor i textil. Min handledare nämnde även att man kunde låta barnen göra gardiner till huset. Så nästa aktivitet blev en textilaktivitet. Jag ställde upp material på två bord; ett gardinbord och ett mattbord. Men jag talade även till dem att de fick skapa vad de ville i textil som Gurre kunde behöva i huset, och att mattor och gardiner bara var förslag på vad de kunde skapa. Av någon anledning blev det att flickorna började skapa mattor och pojkarna började vid gardinbordet. Detta har jag inget svar på, det var bara en intressant iakttagelse. Bordet med gardintyger hade mer tyger med roliga motiv medan mattbordet endast hade filttyger. Det kan kanske ha haft något med det att göra, att dessa pojkar fann det bordet mest spännande. Under denna aktivitet arbetade vi återigen mycket med språk, men även med matematik, genom att exempelvis klippa olika geometriska former. När flickorna började tröttna på att göra mattor började deras kreativitet ta fart på allvar. De ville då även ge Gurre en säng, och skapade därför det. Sedan var det även en flicka som ville göra kläder till Gurre, så då fick Gurre även stå modell. Det blev mycket arbete med dessa kläder, och de hjälpte tillslut varandra med att få kläderna tillräckligt stora att passa Gurre. De fann även att lim inte torkade tillräckligt fort, och att tejp var enklare att använda så detta gjorde de för att skapa Gurres nya utstyrsel.

Till sist ville barnen färglägga sina lerskapelser så detta gjorde vi som en avslutande aktivitet. Återigen fick de använda alla sina sinnen för att bekanta sig med färgen. Att känna på färgen med hela sina händer var en väldigt populär aktivitet verkade många av barnen tycka.

Till de resterande av aktiviteterna lutade jag mig mot följande mål i Lpfö 98, rev. 2010, s. 10:

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama...”

Vid samtliga av mina aktiviteter med barnen undvek jag att tysta ner barnen. Enligt Körling (2012, s. 24) borde pedagoger ta för givet att barnen har något viktigt att säga då de pratar. Körling menar att vi istället borde lyssna på barnen. Själv tror jag på det kompetenta barnet. Jag har som mål att alltid vara lyhörd och visa intresse för vad barnen har att säga. På grund av detta blev det många samtal mellan barnen och mellan mig och barnen. Enligt Lindö (2009, s. 23) handlar idén om det kompetenta barnet att vuxna visar barnen respekt, är lyhörd och tar vara på barnens tankar och idéer. Det handlar även om att aktiviteterna utgår ifrån barnens tidigare kunskap och intressen.

Referenser

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij. Stockholm: Liber

Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

VFU:n har startat. Dags att presentera Gurre för barnen

Idag var första dagen på VFU:n. Dagen gick mest åt att återbekanta mig med barn och pedagoger, och att komma in i deras verksamhet igen. Sedan bestämde vi att jag skulle introducera Gurre på onsdag, då de delar upp barngruppen i tre grupper.

Planering av didaktiskt material under fältdagar

Eftersom jag älskar att göra virkade skapelser kändes det självklart att jag skulle göra ett virkat didaktiskt material. Jag hittade sedan ett väldigt roligt mönster att virka och var bara tvungen att testa. Bilden högst upp till vänster visar detta mönster. Man virkar med flera trådar på samma gång och det blir som en spiral av de valda färgerna. Jag bestämde mig då för att använda tekniken till att göra en kasse att ha mitt didaktiska material i under VFU:n. Jag valde de fyra grundfärgerna för att kassen skulle vara könsneutral, se spännande ut, och att det skulle finnas möjlighet med lärande kring de fyra grundfärgerna. 

Under tre fältdagar innan VFU:n hade vi som uppgift att rekognisera över barnens intresse och om förskoleavdelningen arbetade med något tema för tillfället, där mitt didaktiska material kunde passa in. Än så länge hade jag bara min kasse, så jag var ganska öppen för förslag. Jag lade märke till att de flesta barnen gillade att leka med gosedjur på olika sätt. Sedan fick jag även höra från pedagogerna på avdelningen att de för tillfället arbetade med hemprojekt. De hade hittills bland annat gjort kartor över närmiljön, ritat sina hus och besökt varandras hus. 

Så med detta i bakhuvudet började jag fundera kring vad jag kunde göra för didaktiskt material som kunde passa in. Jag kom ihåg barnens kärlek till gosedjur och bestämde då att försöka göra en virkad handdocka. 

Tanken var först att handdockan skulle se ut som ett kakmonster, men det blev istället en groda. Egentligen ville jag inte att handdockan skulle likna någon existerande väsen, men jag fick ändå nöja mig med min "groda". Jag gjorde så att munnen gick att röra. Först hade jag tänkt att man skulle kunna röra armarna också, men jag fick se till mina gränser i virkning... Jag döpte honom till Gurre och broderade in detta på kassen. Detta skulle bli Gurres kasse, där han kunde kika fram under samlingar för att öka spänningen. 

Sedan började jag fundera kring hur hemprojektet kunde passa in med Gurre. Jag kände lite att de hade gjort så mycket redan som hade med deras egna hem att göra. Så då tänkte jag att varför inte låta barnen tänka ur någon annans perspektiv också? Därför bestämde jag mig för att de skulle få arbeta med Gurres hus. 

Men så kom jag även på att jag länge velat prova på geocaching. Det är ungefär som en skattjakt i skogen, med hjälp av karta på ipad. Därför bestämde jag mig för att barnens första mötet med Gurre skulle handla om att hans hus hade blåst iväg, och att husets position på något mystiskt sätt fanns på en karta på en ipad. Barnens uppdrag skulle då bli att finna Gurres hus. 

Längre än så kom jag inte i planeringen innan VFU:n, utan jag ville ge barnens intresse lite utrymme också.