Utvärdering av didaktiskt material under fältdagar

Under de här två sista fältdagarna vi har haft efter vår VFU har jag utvärderat mitt didaktiska material. Det är ju väldigt svårt att veta om barnen har lärt sig något efter så här kort tid, men jag vet i alla fall att de kommer ihåg vad vi har gjort under de här veckorna. Det första ett av barnen gjorde när jag kom på morgonen i måndags var att peka på lådan vi arbetat med under veckorna som gått. Barnet bad sedan att få se vad som fanns i huset, och var väldigt envis för att få sin vilja igenom. För det första kom alltså barnet ihåg att det var ett hus och inte en vanlig låda. Sedan kände jag även att jag hade lyckats med mitt mål att skapa nyfikenhet till materialet, eftersom barnet fortfarande ville se vad som fanns inuti.

Som en avslutning av mitt didaktiska material hade jag idag en sista samling med barnen där Gurre, min virkade groda, fick ta farväl till barnen. Jag frågade barnen om de kom ihåg allt vi hade gjort med Gurre, och de började tillsammans berätta. Några barn berättade mer och några mindre, men samtliga var närvarande i samtalet. Det positiva var att de tillsammans kom ihåg samtliga aktiviteter vi hade gjort tillsammans och att de verkade glada när de berättade om det, vilket jag tolkade som att de hade haft roligt i processen.

Jag berättade att Gurre nu skulle få följa med till min skola och att han skulle visa upp sig för mina skolkamrater och lärare. De lyssnade spänt på detta. Så Gurre ska lämna oss, undrade de och såg lite sorgsna ut. Jag började då fundera lite inom mig och kände att Gurre-temat faktiskt var de här barnens tema. Han hörde liksom till dem, kände jag. Därför bestämde jag mig snabbt, och berättade sedan att jag skulle komma tillbaka till dem när jag var färdig i min skola. Då skulle jag ta med mig Gurre, så skulle han få stanna hos dem. Detta verkade de bli glada att höra, och flera av dem sa då att de skulle leka med honom hela tiden. De kom tillsammans fram till att de skulle klara av att ta hand om honom, men ett barn blev lite bekymrat, och menade att Gurre skulle behöva sova ibland. Barnet kom då fram till att Gurre skulle behöva läggas i docksängen ibland, så han fick sova, och detta skulle detta barn göra. Detta tyckte jag var väldigt gulligt, och tyder på ett empatiskt synsätt hos barnet som  tänkte lite längre vad som behövdes för Gurre.

Föreläsning/workshop - Specialpedagogik och kommunikation #2

Idag var det dags för en föreläsning och workshop i GAKK, som till skillnad från tecken som stöd är bilder som stöd. Föreläsaren berättade att det är vi vuxna som tar fram bilderna. Därför är det vi som innehar makten att bestämma vad barnen ska ha möjlighet att förstå. Detta är något vi behöver tänka på. 

Istället för att använda diffusa begrepp, som till exempel "vi ska göra det senare" förespråkade föreläsaren att vi ska använda tydliggörande pedagogik med barnen, speciellt de barn som är i behov av särskilt stöd. Barnen kan ha svårt att förstå när sedan är. Vi behöver därför vara tydligare och ett sätt för att uppnå detta kan vara att använda oss av bilder för att förtydliga hur dagsplaneringen ser ut. På så sätt slipper barnen känna sig oroliga över något i onödan. Det är viktigt att tänka på att förmedla till barnen om tid, rum/miljö, person och innehåll. När slutar aktiviteten? Var ska jag vara? Vilka kommer jag vara med? Vad ska jag göra? Det är några exempel på frågor som barnen behöver ha svar på för att känna sig trygga. Detta kan man alltså tydliggöra innan med till exempel bilder (GAKK). Exempel på tydliggörande pedagogik används på många sätt i de förskolor jag varit på. Det kan till exempel handla om bilder på väggarna som beskriver i vilken ordning barnen ska göra något, vilket jag tycker är väldigt bra. 

Men GAKK kan även vara annat än bilder. GAKK står för Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation och är hjälpmedelsberoende, och kan därför handla om att använda sig av antingen föremål, foto/bilder, symboler eller talande hjälpmedel/datorer.

Föreläsaren visade en film där två män som inte kunde tala istället kunde använda sig av bliss för att kunna kommunicera. Bliss är ett schema över olika symboler som användaren kan peka på. Med hjälp av en tolk kommer då budskapet som användaren vill säga fram. Detta tyckte jag var väldigt härligt att se. Att alla människor har rätt till att kunna kommunicera har jag ju redan nämnt, och här fick vi nu se hur detta kan gå till på ytterligare ett sätt. 

GAKK kan även vara ett bra hjälpmedel för barn med svenska som andraspråk. Språk kan vara svårt att förstå, men bilder är lättare. Så genom att använda sig av både språk och bild får dessa barn lättare att första de svenska orden. 

Men hur svår bild kan man lägga fram? Föreläsaren beskrev abstraktionsnivå för oss, alltså hur verkliga de olika kommunikationerna är för barnen. På det mest konkreta/verkliga planet var ju själva föremålet så klart. Sedan kom miniatyrföremål, foton i färg, foton i svartvitt, teckade bilder, bliss och sist skrift. Det gäller att försöka avgöra på vilken nivå det aktuella barnet kan förstå. I början kanske man får visa det verkliga föremålet för att sedan öka svårighetsgraden. Ett barn kan ju till exempel ha svårt att förstå att pedagogen visar en bild på en bil och menar barnets bil, när bilen på bilden kanske har en annan färg än barnets bil. Det är även viktigt att inte ha en massa detaljer på bilden som är orelevanta för bildens betydelse. Det kan vara förvirrande. Det är även av vikt att tänka på att alla bilder inte behöver ge samma innebörd för alla barn. Alla har inte samma erfarenheter av saker och ting och därför kan bilder symbolisera olika från barn till barn. 

Det finns olika slags bilder att använda sig av, men samtliga har samma funktion; att underlätta kommunikation och förståelse. Exempel på olika slags bilder är:

• Fotografi

• PCS

• Pictogram

I abstraktionsnivå går dessa bilder från konkret till abstrakt, där fotografi är det mest konkreta och pictogram är det mest abstrakta. På http://papunet.net kan man finna exempel på olika slags bilder. 

Med hjälp av olika program på ett digitalt verktyg kan man antingen skriva med symboler, ex. SymWriter, InPrint och Widgit, eller tala med symboler, ex. Grid Player App. På så sätt kan barn enkelt använda sig och träna på olika symboler på ett spännande och roligt sätt. 

Ytterligare sätt för att förenkla barns vardag med hjälp av GAKK kan vara att exempelvis pekprata. På www.spsm.se kan man se hur detta kan gå till. Man kan även använda sig av en så kallad samtalsmatta, där barnen med hjälp av bilder kan få lättare att visa för pedagogerna vad de tycker om/inte tycker om. Sedan kan man även använda seriesamtal/sociala berättelser. Fördelarna med dessa samtal är att kommunikationen blir mer begriplig eftersom samtalet visas och går mer långsamt. Sedan fokuserar alla på samma innehåll vilket gör det lättare att arbeta med ett ämne åt gången. Seriesamtal förenklar även förklaring av abstrakta begrepp. 

På workshoppen som följde på föreläsningen fick vi i uppdrag att använda oss av tydliggörande pedagogik genom att med hjälp av en ipad, sätta ihop ett bildspel över en tänkt situation, som vi skulle kunna använda oss av i barngrupp. Jag och en vän tänkte ut att vi skulle till Universeum med vår barngrupp. Vi satte då ihop ett bildspel med bilder över förloppet, så att de påhittade barnen skulle få en förtydligad dagordning.  

Referenser

Föreläsning/workshop med Camilla Carlsson, Högskolan i Borås